Så har jag haft det under lång tid. Inte så mycket pga min syster, henne skiter jag blankt i hon är intet... Men pappa. Tankarna om pappa far som eldklot genom huvudet och jag lider. Klart att jag saknar mina föräldrar. Speciellt när Johans mamma och pappa är aktiva i Dotras liv eller när jag och dotra är på hästhoppningar och jag vet att pappa kunnat vara med oss. Svärmor och svärfar är de bästa. Vet inte hur många gånger de talat om att de är min familj. Saknaden och lidandet har naturligtvis eskalerat de senaste veckorna då pappa behandlas som mindre vetande och ingen lyssnar. Kanske finns det hopp om att han får upprättelse. Kanske kan ångan föra hans talan för jag får inte. Pappa är målsägare mot sin vilja.

Jag har också fått djupa sår som jag inte tänker ta upp i en blogg men människor är sjuka. Så sjuka att de nedvärderar sig själva för att göra andra illa. När jag berättade för pappa tog han min hand fick den här pappablicken och sa hur klart som helst. Du är stark. Är jag det? Vet inte...

Kallt som är rullar livet på man städar, handlar, jobbar, stöttar, ja allt som vanligt. Så måste det vara för pappa förstår att för vår dotter måste vi leva som vanligt. Hon vet men kommentaren var mer jaha.

Det jobbiga när de här dagarna kommer och tankar far i kaos är oftast Johan inte hemma. Han är stark... Jag får också svårt att äta. Okej jag spyr eller så händer det att magen pajar helt. Jag är inte sjuk bara orolig för min far. Han är den enda jag har kvar av mina föräldrar och om någon sa du kan fria honom från detta för en miljon skulle jag inte tveka. Sjukskrivning kommer inte bli aktuellt för jag har världens bästa arbetsplats. Mår toppen där. Sjukskrivningen skulle i så fall bli helger när gubben jobbar och se det tror jag inte försäkringskassan ställer upp på.

Har precis fått i mig en äggmacka så nu gör jag det jag älskar. Jag ska ta med Fiffilura och gå i skogen. Kanske blir det kantareller till pappa?

Klart slut!

Japp så är det!

Målade Famous box idag så nu är alla vita och fina. Efter det blev det städning i stallet. Regnet stod som spö i marken.

Alla saker som samlats på boxarna ska bort. Vi har ett torktäcke och ett extra regntäcke på täckeshängarna. En grimma och ett grimskaft på boxdörrarna, that's it. När hästar kommer ur boxen på natten kan alla de här grejerna som vi av lathet lämnat på boxen skada dom. Dessutom vill jag ha ordning och att det ser trevligt ut när man kommer in i stallet. Det är slöhet när man har saker hängande här och där. En plast sprejflaska som en häst trampar sönder kan skära sönder, saker som står på golvet som påsar osv kan skrämma dom så de skyggar och gör sig illa. När tom stallgång skapar trygghet. Här är jag hård! Vi är också tilldelade titeln Säker hästverksamhet vilket ger lite att leva upp till.

När regnet slutat drog jag igång och tjärade alla nya fina foderlådor i hagarna. Björkarna i ena vinterhagarna fick också stammarna tjärade. Hästarna äter inte på trä som luktar tjära. Fiffilura var med hela tiden och bättre lydnad träning än stallet finns inte, inkallning, stanna, sitt osv nu är hon trött och sover som en stock. När alla 9 hölådor var tjärade kopplade jag om el så att sommarhagen blev strömlös. Badkar vändes rätt och skurades och fylldes med vatten.

Jag blev sugen att göra fint utanför stallet så jag rensade och fixade. Framför stallet ligger det nu också plattor. En ny uteplats ska vi fixa med plattor så tjejerna kan fika, prata och putsa ute. Massa skräp slängdes och soptunnan fik en ny plats. Dunkar med vatten kördes till hagen dit slangen inte når.

Sist drog jag sly som Johan sågat ner. Det lades i boxar och hagar. Dotra och Ylva red ut medansvar jag donade. Jag hann också putsa köksfönstret och började plantera om och ta in lite pelargoner.

Jag ÄLSKAR pelargoner. Precis som min farmor. Nu är det soffan med mätt mage och ett glas vin. Den enda som saknas är Johan som jobbar och är borta i natt. Konstigt att man efter 17 år är lika, om inte mer kär i någon men just nu fattas han mig. Älskar dig Johan! Du gör mycket gott här i världen därför är jag stolt över dig. Kram tills vi ses

Det här med apotek hör ni, tur de inte jobbar på ackord. Johan var ledig idag så jag bestämde mig för att komma hem i tid. 15.00 satt jag i bilen. Kör mot hemmet och kommer på att avmaskning * 10 skulle hämtas. Vänder bilen och drar mot det apotek som veterinären ringt in på. Om man får ett recept som rings in till sitt apotek måste man ju se till att ta hem det som står på receptet eller? Veterinären ringde in det för ganska många dagar sen så nog har de haft tid till det. Men men ingen avmaskning fanns hemma. Den snälle apotekaren ringer då ett annat apotek som finns på min väg hem och efter 20 minuter konstaterades att inte heller de kunde ta mitt recept. Okej klockan drog snabbt iväg mot 16.00 Jag som skulle vara tidig... Apotekaren sänder mitt recept via fax till ett apotek som gav mig en omväg hem... Där hade de dock avmaskning, 10 sprutor. Vi beställer ihop så blir det billigare... När klockan var 16.40 klev jag in i vårt hus. Det var väl tidigt, grrr. På 20 minuter fick jag in Tanja. Avmaskade henne kollade igenom Pims, Hope och Jesse. Fyllde hö och fodrade eftermiddag till Tanja. Det skulle ju inte bli stress idag!


Nu är jag nyss hemkommen från Örebro där dotra och Alexandra varit på 1D This is us. Dotra är lyrisk! Hennes stora idoler. Jag och gubben gick på O'learys och åt mat. Det var mysigt för som ni minns har vi ju lovat att lägga mer tid tillsammans. Det innebär att även jag får avstå hästeriet ibland och göra saker tillsammans. I like it!

Nu har jag krupit upp i soffan med mysbelysning, blogg, tv och mannen i mitt liv.

Fredag imorgon med goa ungar, därefter ska våra nya hölådor i hagarna tjäras. Tusen tackar jan för lådorna. Du är bäst! Gillar när det blir bra. Famous box ska målas och Ylva- lis box fixas för på söndag kommer hon hem. Helgen bjuder på rajtan med pappa. Det får ni läsa om senare...

Kram

Idag är jag på topp igen. Jobbat länge på jobbet. Åkte hem och tog in hästar innan jag åkte och STORhandlade. Skämtar inte allt var slut hemma och under semester får man dåliga vanor och handlar i närmaste affär. Vi har världens bästa trevligaste lilla affär i närheten men ibland behöver man allt. Frysen fylld, kylen fylld, dammsugarpåsar och annat finns.

Efter att allt var inplockat blev det stallet. Jesse, Hope och Pims hade rymt idag och gubben hade träffat vargen i skogen bakom huset så antagligen hade de blivit rädda för gråben. Gubben var duktig och vallat in hästarn i en hage. Inatt sover de tryggt i stallet. Jag gillar varg och anser att varg ska finnas de tillhör vår svenska fauna och då får vi anpassa oss. Vi har haft varg nära oss förut, jag har också sett den. Vår mark verkar vara en genväg mellan reviren. Välkommen herr varg, nu är det fritt fram.

Jag passade på att vinterrensa en rabatt innan jag gick in. Känner att nu känner jag igen mig...

Stackars Sanna har det inte lätt. När man skor med sula är det som gjort med tappsko. Medians fot var inte stor innan och nu går det inte att få på en ny dojja. Tur vi har ganska många hagar nu så att hon kan gå uti en torr mindre hage.

Tanja är pigg och alert. I hennes krubba ligger en stor gråsten som hon hatar men som gör att kraften åker ner i strupen saktare. Hon måste brottas med stenen för att få i sig maten. Pluttan, vatten i all mat med inte kul enligt Tanja.

Nu slötittar jag på idol och strax ska jag jobba lite med scheman och listor... Helt okej!

Kram från en omåttlig positiv tjej

Just nu kan man säga att en olycka kommer sällan ensam... När jag kom hem idag hade stallpumpen gett upp helt vi har ju en back up inomhus men den pumpjäveln rent ut sagt hade bestämt sig för att brinna upp. Så fort vi drog på en kran så rök den.

Gubben fick efter mycket om och men tag på reservdelar och hade som tanke att byta och laga efter jobbet idag vid 22 tiden. Vi hämtade dunkar med vatten hos Ylva. Då var jag rätt trött på att bo här. En lägenhet hägrade i min blick. Ett telefonsamtal till världens bästa Ulf resulterade i att pumpen i stallet nu fungerar och gubben kan ta det lugnt när han kommer hem. Även innepumpen fick ny del men behöver kompressor pumpning.... Hur skönt som helst att det är ur världen. Ulf och Malin vet att jag och Johan står den dag det behövs för dom med. Jag vill bara att de ska veta att de är rätt unika i sitt sätt att vara och guldvärda när jag inte ens vet vad skiftnyckel är.

Då bonden kör andra skörden och halm just nu så åkte min underbara gubbe och hämtade silage på sin lediga eftermiddag. Jag har de bästa runt mig!

Jag vet att den här hösten blir sjukt tuff och då vet jag vilka som fångar mig. Vet u vem som tar emot dig?

Kram

Igår for jag runt inomhus och skruvade hyllor och städade. Målade lite vitt och kände att det här blir toppen... Mitt i kom dotra in och sa att Tanja hostade. Okej jag kommer ropade jag. Kom nu! Hon hostar jättemycket. Dotra älskar den här hästen med sitt liv så jag släppte allt och knatade med till stallet. Malin stod i boxen och på en millikund stod jag i telefonen med veterinären. Foder, slem och allt for ur näsborrarna och en foderstrupsförstoppning var helt uppenbart. Tanja är tokig i mat. Speciellt betfibermixen hon får när hon kommer in. Allt gick bra och för er som vet vad jag tycker om vissa distriktsveterinärer. Det finns en kanonbra och det var on om kom... Allt gick bra och nu blir det penicillin och Fenadyn i fem dagar. Detta är en säkerhet för ev lunginflammation. Med Tanja chansar vi inte och inte med någonannan för den delen.

Grillning hos Malin och Uffe var inte att tänka på. Jag ville ha koll men med vänner som Malin och Uffe blir det bara bättre. Malin ringde Uffe som packade allt och kom hit. Den kvällen kommer jag sent glömma för Gud vad jag skrattade. Vi spelade sällskapsspel och mellan varven var jag hos Tanja. Tanja tyckte mest att jag var besvärlig som kom. Idag har on varit ute och hon är som vanligt.

Har ni känt att något känns fel men ni kan inte sätta fingret på vad det är. Den känslan har jag nu den är mördande...

Idag har jag varit trött. Haft ångest över att se det fina vädret men inte orkat göra nått. Det är en stor anledning till att jag sällan partiklar till det. Jag är rädd om varenda dag i mitt liv.

Kvällen spenderades hos pappa. Faster var med. Vi fick kontakt när mamma dog och då kan man säga att jag även i den hemska tiden fann något gott. Pappa och pappas sida av min släkt är mig mycket nära nu. Har en kusin jag inte kan vara utan... En faster och farbror som alltid finns. Pappa ick nyplockade kantareller som jag satt och rensade medan vi pratade. Världens bästa pappa.

Tills vi ses ska jag hitta tillbaka till mig själv igen, ta reda på vad som är fel... Kram

Fiffilura och jag har precis kommit hem från skogen. Pratade med pappa och kantareller ville han ha. Det är ingen uppoffring för mig att plocka dessa gula åt han. Hundarna måste ändå rastas. Fiffilura ligger alldeles slut platt på golvet och jag bloggar och äter äggmacka.

Jag älskar verkligen att gå i skogen, tyvärr har jag absolut inget lokalsinne och som vanligt snurrade jag till det idag. Jag gick ner på en stig jag kände igen men ganska snabbt kände jag att jag började tappa kollen. Jag hade ett papper i fickan som jag lade ut i en stigkorsning för då tänkte jag att jag vet var jag är. Den korsningen hittade jag ingen mer gång. Ja jag har skräpat ner i naturen men tanken var ju att hitta dit igen och ta med pappret. När Myra och jag var ute innan hon fick ont i benet kunna jag säga: Nu går vi till bilen och Myra som ÄLSKAR att åka bil hittade den alltid. Fiffilura var inte till någon större hjälp när jag typ efter en halvtimme var helt lost. Var är bilen sa jag och hon kom med en pinne, bah. Kom då på att jag har gps i mobilen. Fram med den och börja knappa. Enligt den GPSen stod jag mitt i en sjö! Det som räddade mig den här gången var en annan svampplockare som pekade ut var han sett min blåa bil. Det var inte långt dit. Och eftersom att jag inte vågade gå på stigen utan precis där han pekat så blev det barr i tröjan och pinnar i håret. På vägen fick vi lite belöning i form av det gula guldet. Okej, nu blir pappa glad, jag mår bra och Fiffilura är trött. Imorgon hoppas jag gubben följer med på en tur. Då får vi med oss både Abbe och Fiffilura plus att han istället har ett superlokalsinne.

Jag putsar lite fönster, planterar lite blommor och städar så det ska jag fortsätta med nu. Kram

Vinterhagarna blev klara igår. Phu att slå alla stolp... Vi har plaststolpar runda tjocka vita eländen. En enda behövde jag ha hjälp med. Varför kryper de upp undrar jag? Till det har vi tre eller fyra trådar och vårt aggregat är så starkt att det ibland bränner elrepet. Nu är det fixat i alla vinterhagar. Stängslade också in lite mer bete till Hope och Jesse.

Vemodet har släppt en del men kommer över mig ibland. Tyvärr är jag en sån person som vill att alla ska ha det bästa och glömmer mig själv ibland. Nu hoppas jag att Ylvas huvudvärk släppt för det märktes att hon var sliten igår.

Eftersom det fina vädret ska fortsätta får hästarna fortsätta gå i stora hagen. Vi börjar stödfodra silage till veckan men väntar med flytt till rasthagarna. De har så mycket att göra i den stora hagen och det finns fortfarande massor av gräs.

Idag skulle jag få rida Tanja men igår blev det hundfight mellan Abbe, Fiffilura och katten Skorpan så en svullen blodig tå blev resultatet samt ett stukat finger. De brukar acceptera varandra och katten är helt orädd för hundarna men något, fråga inte vad triggade igång ett bråk. Jag for mellan och med hjälp av dotra fick vi isär dom... Det var den ridningen det. Kanske får jag på mig stöveln om jag trycker. Det märks i hundflocken än att Myra som har högsta plats inte är helt på plats än. De tjafsar när det är matdags och Fiffilura hittar på hyss hon aldrig skulle vågat om mamma Myra var på topp. Tänk vad de har sitt eget utan oss människor som man aldrig märker.

Gubben jobbade i natt och även ikväll. Ensamhetstiden har återkommit och vi har lovat varandra att ta vara på de stunder som finns och göra saker tillsammans. Ingen av oss kan rå för den andras arbetstider, igår tittade gubben på en resa till Glasgow. En kortis, ett dröm mål för mig...

Nä tills vi ses så ta hand om er jag finns här!