Jo jag har vilat hela veckan. Det går inte att göra annat när termometern i Turkiet visar 44 grader i snitt. Som Ylva messade måste man alltså koka dig för att du ska ta det lugnt?. Sitter just nu med två tröjor, långbyxor och fryser i 15 grader och regn. Vi kom till Landvetter vid 01.40 i natt och jag är stum av beundran över gubbens förmåga att hålla sig vaken. Han körde hela vägen hem utan att vara trött. Vid 06.30 kom vi i säng. Jag hade som mål att gå upp 10 då det är jobbardag imorgon men snosade till 11.30 Super trött än! Jag somnade innan planet lyft och sov i bilen hem men ändå blir man så satans groggig. Nu vid 14 hör jag dotra smyga upp. Katten skorpan gav oss en riktig utskällning i morse sen har han bara myst.

Veckan var varm aldrig under 40 grader. Svettig konstant och ligga ner i pool eller hav var det enda som man kunde. Tre böcker har jag läst. Först en deckare som var sisådär där. Sen en sann berättelse om en judisk kvinna i Litauen under andra världskriget. Boken var skriven som en biografi och var fruktansvärt otäck. "Detta barn ska få leva" hette den. Rekommenderas varmt. Andra boken hette "Varför mördar man sin dotter" den handlade om hedermorden på Pela, Fadime och Sara. Författarna var två killar som jobbade med projekt på Fryshuset i Stockholm för att förändra unga killars syn på sin mamma, syster. De hade intervjuat mördarna till flickorna för att försöka förklara INTE acceptera morden. Även den boken rekommenderas starkt. Den gav mig en förståelse in i andra kulturer.

Idag ska jag släppa sovmössan snart och fixa i stallet. Hästarna ska ställas in på natt från idag. Till veckan ska höst/vinterhagarna fixas. Gödslstacken ska bort... Nu är det vardag igen.

Utan våra underbara vänner och nästan familjemedlem Ylva och familjen Högqvist skulle jag och min familj få svårare ett åka. Tack till Sanna med som tagit hand om Tanja. Hört rykten om höjdhoppning, hehe Sanna nu blir det snart tävla av.
Tusen och tusen tack!

Nu nalkas hösten och med den massa prövningar. Det ska bli skönt och jag ser fram mot att få tala ut och berätta sanningen utan att någon skriker och hotar eller ifrågasätter. Underbart ska det bli, snart är min familj fri och har vi det så här bra nu hur ska det inte bli då? Johan och jag har kommit varandra så oerhört nära så nära har jag aldrig varit en människa, inte ens min far, då förstår ni. Vårt förhållande är nu på ett mycket djupare plan. Jag vet och han vet att tills döden skiljer oss åt är skrivet i sten. Finns ingenannan som någonsin kommer få så stor plats i mitt hjärta. Älskar dig Johan!

Många säger vi fattar inte, många vill berätta tråkiga erfarenheter om en person och vad de tycker. Jag lyssnar men friheten ska bli det bästa, finns det någon som har berättelser är det jag. Dessa kommer jag i november begrava långt ner i den djupaste delen av min själ och gå vidare. För min fars skull kommer jag inte berätta vidare han har lidit nog. Som ni ser ser jag en underbar framtid och utvilad som jag är kommer allt bli bra.

Vi ses!
Glöm aldrig att jag finns här och om ni behöver mig!