Jo även jag har deppdagar. Tack och lov inte så många per år. Speciellt när gubben inte är hemma sker det.

Det kommer bli en kort stund i stallet. Bara göra det nödvändigaste och sen ligga i soffan en stund. Blir helt snurrig av allt som far genom huvudet. Antagligen beror det på att jag jobbat 9-10 timmar på jobbet och sen jobbat lite till hemma. Jag är trött heltenkelt och jag vet att det alltid är så här i terminsstart. Det lugnar sig sen.

Vad är det jag tänker på? Ja allt som måste igång och fungera på jobbet, Myra och hennes ålder och hennes ben, dotra som börjat högstadiet att hon ska ha det bra, Johans och min relation som är bättre än någonsin men vet ni man kan ändå bli rädd att mista den andre. Tänk om det händer han något? Eller mig? Knasigt vad det far i skallen... Samtidigt ska vinterhagarna bli klara, hösilaget hem och tusen saker till... Är inte på topp bara!

Vet ni vad det värsta är i detta? Jag har ingen mamma eller pappa att prata med. I de här lägena kan jag sakna mamma och pappa så det skär i bröstet. De är mina föräldrar som jag alltid kunnat lita på till 110% och de älskade mig villkorslöst, plötsligt finns de inte. Mitt liv förändrades radikalt i april 2006.

Hösten i september och oktober är härlig... November röstar jag för att vi stryker ur almanackan. Såg mig i spegeln ikväll och såg en trött tjej med trötta ögon och trött hår...

Hoppas imorgon blir en somlig dag. För "Somliga dar går allting så lätt..."

Efter att ha jobbat på ett jobb som kräver massor av papper, planering, organisation och besvärliga frågor/ prioriteringar njuter jag verkligen av att gå ut och jobba med kroppen. Med hjälp av en handdriven jordborr har jag satt de sista stolparna i en helt ny vinterhage. Den blev som jag tänkt... Vi har ju nu mer mark vilket gör att vinterhagarna kan ändras och flytta. Nästa sommar ska jag göra om hagarna framför stallet som har några år på nacken. De hagarna fixar vi också till nu. Stolpar och tråd ska kollas fixas. Jan slog alla stolpar i Jamaicas och Famous hage så den kan jag kolla tråd och isolatorer i. De andra två ska också fixas. Det blir fredagens bestyr.

Nya hagen ska Millis Tanja och Jesse gå i. Tanja gick själv i mittenhagen i vinteras men hon blev ganska sur på grannarna bredvid. Hon och Millis är supertajta och Wilma och dotra kan ta in sina hästar tillsammans utan risk för att de stora kusarna rymmer. Grusingång blev det också.

Hope håller på att sättas igång och Ylva går promenader. Pims barnvaktas av Jesse. Pims säger inte mycket om att mamma går iväg. Trygga bästa barnvakten! Pims är dessutom otroligt fin i psyket. Hon har orädslan från Melwas och lugnet från Hope. Efter promenaden fick Hope ett bad av Ylva. Välbehövligt efter betet.

Fick ett telefonsamtal från södra Sandby i Skåne som gjorde mig glad. Nu är det grejer på gång och jag vet att pappa kommer bli så glad.

Trött som ett ägg är jag så nu ska jag i baljan och sen sova. Höstrutinerna är här...

Kram

Märks att man träffat barn igen med arga baciller. Är trött och seg som aldrig förr. Jobbet idag innebar kontoret vilket inte är det roligaste jag vet. Tror jag kan lämna platsen en stund imorgon för att vara med på saft och bullekalas vid skolstart.

Idag är Ylva tillbaka efter en veckas ledigt. Är hur skönt som helst att vara två igen. Hope ska sättas igång nu och det blir Ylvas uppgift... Jag ska stängsla eller städa vid gamla gödslstacken. Dotra ska rida.

Myra är som ny efter operationen. Snart snart kan hon följa mig igen och som jag längtar. Det skär i hjärtat när hon vill med men inte får. Hon står där med sina runda bruna ögon.

Vardagen är helt klart tillbaka. Jag jobbar dag och gubben kväll så jag har inte sett till han. Det är tråkigt men våra jobb är olika i tider och inget man kan ändra. Förra året var gubben ledig fyra helger. Tur som är jag självständig men för hans skull hoppas jag det blir fler i år.

Fick frågan om jag hatar henne som gjort detta mot mig och även min far. Nä det gör jag inte för ska man hata någon så har man känslor för den personen även om de är negativa. Hon är ett "inget" alltså något som inte är alls för mig. Det är då mycket djupare, men stjäl ingen energi från mig. Så personen är ett " inget". Hoppas ni förstår. I höst efter allt är färdigt så kommer jag nog inte ens minnas hennes namn.

Nu måste jag ut och få röra på mig. Har massa bokföring att fixa men inte idag. Beundrar alla kontorsmänniskor som sitter vid datorer och papper varje dag. Jag är helt slut. Jag gillar det här med att greja

Kram

Ja så är min vardag hela tiden. Borta är längesedan semester. Lördagen bjöd på kalas, grillfest och marknad. Söndagsmorgonen blev seg. Ont i halsen och febrig men efter lite lunch gav jag mig ut och vattnade och skurade färdigt ridhuset. Gödselstacken är ett minne blott. Den ligger på ett av våra gärden. Tills vi får klart med lite grejer får vi ta oss en tur med skottsäkras för där stacken låg ska bli lite mysfika plats till nästa år.

Wilma och dotra red sen lektion för Lindha. Helt klart behövligt men både ponnyer, barn och mammor var nöjda. Innan jag gick in gick Malin och jag och slog i stolpar i en ny hage till Millis och Tanja. Då blev benen lite gelé.

Tanja tappade en baksko och hovis kommer tisdag morgon. Bästa Ylva kommer hit och ser till att hon får manikyr.

Fick ett sms som gjorde mig varm om att vårt stall är toppen och att ALLA som står här är så bra. Härlig känsla.

Nu hänger tre hundar en katt och vi tre familjemedlemmar i soffan. Ja hundarna får vara på golvet till kattens egos bästa.

Tills vi ses

Ledsen Johan men han har en del i mitt hjärta. Det är helt underbara människor som har han. Ida som rider han på bilden är en vuxen tjej som kan rida ponny pga sin storlek. Jag rekommenderar Fölseryds teamet i alla lägen. Har bara haft positiva kontakter hela tiden så där är Melwas i goda händer. Dottern i huset är en superduktig talang som jag hoppas Melwas får roliga stunder tillsammans med. Ida utbildar, dottern tar över. Känns det igen från Enebäck? Även om det då handlar om mamma och dotter. Älskade Melwas men det var så rätt att låta han åka och det är så rätt människor som har han. De kommer kunna ta vara på hans stora potential på ett kanonsätt.

Igår hoppade Linda och Karro för mig. Lindas Jamaica var taggad och hon har lätt för att springa iväg, inte vänta och bli lite flack men efter en stund hoppade hon jättefint. Linda jobbar stenhårt med sitt överliv som gärna blir lite för mycket fram. Jag skulle inte tveka att gå ut i 110 om jag var Linda.
Karro och Chipolina har inte hoppat så mycket. Chipolina är som Romeo var. Gör ingen större affär av hindren men behöver hoppa mer för att få framåtbjudning och lite mer förståelse för vad som krävs. Karro behöver jobba med att få bak tyngdpunkten i sadeln och hålla sig stadig i balans. Trevlig häst och duktig ryttare som jobbar på. Det kommer bli bra i framtiden...

Idag är jag fullbokad som taxi, kalasdeltagare och grillgäst. Behöver duscha redan nu och byta om. Kanske platta håret också? Hmm... Dags att görat. Kram

Så var det så ja. På jobbet handlar det mesta om papper för min del just nu. Tråkigt är det men måste göras, jag vill ju va me ungarna. På tisdag dyker de upp men som specialpedagog får man inte första tjing på dom, det ska klasslärarna ha.
Kan sammanfatta att jag är något mör av att ha jobbat de här dagarna. Kommer nog sova till 8 på lördag minst.

Förra inlägget fick en lång kommentar och som jag sa jag vill inte att det ska se ut som skitkastning på någon. Har heller inget att säga till eller om personen i fråga. Vad har man en blogg till om man bara ska skriva när man är glad? Jag är en vuxen person och är jag förbannad skriver jag om det är jag ledsen skriver jag det med. Vill du inte läsa, skit i det. En blogg är personlig och en person har känslor de visade jag igår.

Idag vet alla på jobbet, möttes av en chokladask imorse och en Kom igen hälsning. Urskönt! Nu vet alla och jag går rak i ryggen som jag i och för sig alltid gjort. Kramar har jag också fått! Bästa stället att jobba på så äre bara...

Dotra gick precis ut och ska ta en långtur med Tanja ihop med Wilma och Millis. Hur kul kommer de inte ha det? Sen har dotra beställt pannkaka eller våfflor. Till detta tänker jag ta ett glas vin! Innan det ska jag hjälpa Karro och Linda med lite hoppning. Hoppas de sitter kvar...

Gubben jobbar ikväll så till våfflor/pannkakorna blir det tjejmys med hästdoft.

Kram

Ja jag är förbannad. Och jag tycker verkligen synd om främst Sanna och hennes familj men även Karro. Jag hade inte tänkt skriva om det då det lätt kan bli att folk tror jag kastar skit på DS hovslageri men eftersom denne inte vill bemöta Karro på ett vettigt sätt så skiter jag i det för nu är jag arg!

Medina och Chipolina har skotts av den här hovslagaren under en tid. Han har snackat en hel del skit om oss i Enebäck, vilket hör hit av den anledningen att det var det som gjorde att han slutade sko de här två hästarna. Jag har inte bemött skitsnacket då mannen verkar vara något svårtalad. Vi vill heller inte ha han här då en otrevlig stämning spreds när han var det. Hur som... R som är en mycket duktig hovslagaren kom hit och reagerade över hur små fötter dessa två hästar hade. Det har stått en annan ponny i vårt stall med minifötter tidigare så jag har sett fler med dessa små tossar. Jag blandar mig aldrig i ägarnas val av foderstat, hovslagare, utrustning, tränare osv. Det är inte min sak men åter till saken.

Chipolina var så trångskodd att skänkarna på skon slutade en bra bit in under hoven... Inte ens efter verkning räckte de till, va? Hon blev nyskodd och har klarat sig bra. Medina däremot har fått en rejäl skada. Små hovar, fel vinklar blev en resa till gipsning! Hon står nu gipsad då de trånga skorna gjort att sulan tryckts ner mot marken och hovbenet har böjts uppåt. Tack och lov att det inte trycktes ut! Hon ska nu stå på box innan ett nytt besök. Hoppas detta blir anmält till hovslagare förbundet, jag kommer inte göra det för jag är inte inblandad bara upprörd.

Karro hade gett hovslagaren möjlighet att förklara sig för alla kan göra fel, även en utbildad. Hon fick svar som håll käften... Mer skriver jag inte. Har inte hela historien däremot regerar jag på att hans kompetens bevisades med att han skott hästar för flera miljoner. Ursäkta! För Sanna är Medina just värd flera miljoner och ska hanteras därefter! Eller skos hästar för lägre summor sämre? Eller? Vad är din häst värd i hans ögon? Hur mår din hästs hovar och hovben?

Ingen är gladare än jag att han håller sig ifrån hästarna på gården! Inte en sko ska sättas på här av han. Nu är jag arg!!!

Dessutom ska försäkring finnas för detta hos hovslagaren... Detta blir dyrt för Sanna och hennes familj. Resor, behandlingar, häst som inte kan ridas kostar också. Fy!!

Nä må nu Medina bli frisk fort så Sanna kan vara med och rida. Jag behåller den hovslagaren jag har och är trygg med. Han har aldrig skrutit om några miljonhästar men han kan sin sak det vet jag via Strömsholm.
Så här vill jag inte behöva göra så här med någon av mina hästar, blod och gips är inte min grej!

Ja nu efter två dagar känns det som man inte har varit ledig. Tidig morgon i stallet och hundar... Sen jobb... Inte van att sitta stilla. Information fram till lunch och efter det massa datajobb. Beslut att skriva, kolla upp inför start.

När jag kom hem hade gubben tagit tag i att lägga golvet i övre hallen färdigt. Ett pilljobb då inte en vinkel i detta 1800 tals hus är rak. Jag blev jätteglad men sen får man hålla sig undan för det går undan när han gör saker och blir det inte som han vill blir det hett. Har just blidkat honom med en mugg kaffe.

Myra ligger på mina fötter för säger husse arga ord vill hon inte vara ensam. Tönthund! Fiffilura har idag ätit hörlurar till Dotras telefon. De gick tydligen att fixa.

Snart blir det stallet och vet ni det var riktigt kul att börja mocka igen. Tanja har fått ett nytt coolertäcke. Hur kommer det sig att hennes garderob fylls hela tiden? Igår red dotra dressyr. På söndag har vi bokat Lindha.

Har funderat lite på hur det går för Dukkie. Elin skriver säkert snart på FB snart. Kan sakna den där ponnyn ibland. Har bestämt mig för att behålla Ylva-Li ett tag till. Vad ska jag annars göra? Rida Jesse? Nä nått måste jag ha och göra.

Idag har jag dessutom berättat om vår tragedi för en grupp människor och vet ni, inte en enda blev betänksam. Bara underbara ord, skön kram och händer på axlarna. Önskar pappa också fick det för det är han som lider mest!

Nä igen puss och kram stallet väntar...

Alla ben är mina säger Fiffilura