Gör så gott jag kan och försöker stanna i tanken här och nu men jag har så mycket att leva för och så mycket jag vill göra.

Satt och tänkte tillbaka på alla träningar och tävlingar man gjort. Hur pappa alltid skjutsat och betalat för att jag skulle få ha det som jag älskar i mitt liv. Som fattig student fanns liksom inga utrymmen för träning och tävling. Varannan vecka red jag för Lennart Lindelöv där mellan for jag iväg till Markebäck eller Strömsholm. Skjuts och pengar fick jag annars hade det aldrig gått. Antagligen är det just därför jag gör detsamma för min dotter. Tänk hur man präglas av sina föräldrar. Pappa och jag har alltid varit tajta och värsta stunden i mitt liv var när pappa fick stroke. Jag kom in på IVA och pappa var nästintill livlös. Så fruktansvärt och fortfarande vaknar jag av att jag drömt om just de bilderna. Stora, trygga, starka pappa som man alltid ringde eller åkte till när livet var skit. Mamma var mig också nära men eftersom att hon hade jobbigt med sin sjukdom ville man inte belasta henne mer. Idag har pappa och jag också ett mycket nära förhållande fast det är mer jag som måste var stor, stark och trygg....

Hur går det med vilan? Första dagen var ren mara. Stopp i tankarna, lugn lugn... Jag har svårt att vila men det ska gå. Och idag har jag inte gjort ett skit. Bara varit...

Tills vi ses ha det gott och tänk på de människor du vill ha dig närmast... Låt inte objudna komma för nära, kan vara så att de vill det för sin egen skull så tänk på dig själv. Vilka vill du ha i den innersta ring och ringen utanför den och utanför den... Välj med omsorg. Vissa platsar inte ens i den yttersta av ringar.

Kan tipsa om en ny blogg som gjorde mig otroligt glad. Två underbara tjejer som står hos oss har startat teameneback.com läs och le det är underbara Jerker med otroligt engagemang i sina hästar. Kram