Alla inlägg under juli 2013

Av Cecilia Spånbo - 28 juli 2013 12:37

Jag sätter varje dag vad jag ska göra. Vi ska på semester och då har jag haft det som min deadline. Det sista jag har kvar nu är stallgången. Så idag bär jag sten, imorgon köps betong och jag hoppas få alla plattor på plats senast måndag. Phu det är inget roligt jobb, kanske därför jag sparat det till sist.

Svettas så det rinner i pannan. Bra träningspass! Testa:) vår stallgång är lågt räknat 12*3 meter vilket gör 36 kvadratmeter. Det ska också läggas plattor utanför stallet och göras en uteplats till tjejerna med lite möbler och parasoll. Nu tror ni kanske gubben gör det mesta? Nä ni jag kan själv...

Myra blir bättre och bättre. Hon tycker hon är nog frisk för hopp och lek men läketiden är 8 veckor med strikt träningsprogram. Hon är snart 9 år och som en valp beter hon sig. Gosemyran!

Dukkie ska jag upp på i kväll. Har längtat. De senaste passen har Elin ridit vilket är helt rätt. När Dukkie flyttat måste energi läggas på Enebäcks Ylva- Li och Hope för Hope är något till fet. Har aldrig haft ett sto med föl som blivit tjock, de brukar behöva hur mycket foder som helst. Enebäcks Pims är också rund och go och det ska fölungar vara.

Tanja rids igång och första tävlingen blir 31/8 i Kumla. Ska bli toppen att dra iväg igen:) underbara Tanja.

Snart är det dags att fixa vinterhagar och bygga foderbord. Trådar ska kollas och stolpar slås. Vi går mot höst snart... Har aldrig längtat mer än jag gör nu efter hösten. Längtar efter mitt jobb, alla ungar, tävlingar, jobba igång unghästarna, mysa med min familj, tända ljus och behöva frysa när man går till stallet.

Lite sommar är det nedåt kvar så nu ska vi njuta... Och lägga resten av plattorna:)



Av Cecilia Spånbo - 27 juli 2013 17:08

Satt och tänkte på hur hutlöst, skamligt bra jag har det. Jag vet att WHOs definition av detta lyder "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande".

Fysiskt mår jag bra, min rygg är som den är och så länge jag kan klara mig på Tradolan när det är som ondast så måste jag säga att det är helt okej. Det finns människor som har långdragna livshotande sjukdomar. Det har inte jag.

Psykiskt kan det vara lite si och så då jag djupt sörjer saknaden av min mamma. Nu är det så som det är och någon sa en gång att så länge du i inte glömmer henne finns hon. Jag glömmer aldrig. Har ett fint kort på henne i plånboken så jag ser henne varje dag. Här på Enebäck har gubben hjälpt mig göra en minnesplats. Där tänder jag ljus på hennes födelsedag och döddag men även andra dagar. Pappa är också en sorg att han får ha det som han har det de sista åren av sitt liv men även det ägs upp när vi åker dit och han tröstar, skrattar och sjunger. Så psykiskt har jag nog det som alla andra ups and downs. När det är botten har jag min man som lyfter mig och mina djur. Mina hästar är de som lyfter mig när jag glömt hur man ska flyga.

Socialt har jag det BÄST! Alla vänner här på gården som nu när det kom fram kramat, pratat... De som vi haft här som skickar hälsningar via mail och sms. De vännerna vi inte delar hästar med som hela tiden stöttar utan att tränga sig på. Också Åsa och hennes familj i Skåne som betyder otroligt mycket för pappa.
Våra vänner är som en skyddsmur runt oss.
Man kan tro att jag känner mig ensam då mamma är död och på hennes släktsida har de gått bort som jag vill umgås med. Men jag har fått en ny familj, min faster och hennes gubbe. De håller vad de lovar, ställer upp och lyssnar. Älskar er! Jag har byggt upp en mycket nära relation till min kusin. Hon är värd att kallas syster så nära har vi kommit. Hon vet allt om mig och jag tror/hoppas hon berättar allt för mig. Älskar dig kusin, syster...
För att vara min vän krävs inget extremt vackert yttre, du får gärna ha någon diagnos-det avskräcker inte, du behöver inte ha någon vacker titel eller vara elit inom något. Jag värderar ditt inre.

Så som sagt jag har det hutlöst bra och tänk när jag efter 41 år blir fri. Då kommer jag sväva:)

Kram på er och jag finns, jag finns för er alla! Läs de här orden de finns i mitt sovrum och de är så sanna.

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Nej jag är inte jättereligiös men mycket budskap i Bibeln tror jag på.


Av Cecilia Spånbo - 27 juli 2013 09:23

Så är det. På morgonen kan man dricka kaffe länge. Det är guldkant.

Idag ska det hämtas sten.

Kram mer kommer

Av Cecilia Spånbo - 26 juli 2013 21:34

Vi har hästarna nära oss på sommarbete och som ikväll när Dukkie och Jesse går i ny hage sitter jag på altan och har koll.

Idag ägnades förmiddagen till att hjälpa svärmor. Jag var hantlangare åt gubben. Efter det blev det att hämta dotra hos kompisar för det är kompisar dag ut och dag in som gäller. Wilma och dotra har skrittat ut en kvällstur på Tanja och Millis.

Just nu kommer hästarna in ett par timmar varje dag. De mår som bäst ute på natten och kvällen. På dagen just nu är det insekter och brännhett. Vi har alla engelskaboxdörrarna öppna så de står i svalkan men kan ändå få skönt ljus och bra luft. De ligger och sover och är allmänt trötta.

Elin har ridit Dukkie idag. Dom kommer ha mycket kul tillsammans. Det värmer i mig att Elin ska träna för tränare när Dukkie flyttar hem. Det gör att det känns som det varit brallarna värda:)

Annars har dagen mest varit fika, Filippa, en lite go tjej på 5 år har varit och ridit Jesse. Så otroligt kavat! Dessutom har hon två mycket trevliga föräldrar vi gärna fikar med.

Det bästa är att Malin och Ulf kommit hem. Saknar dom när de är borta. Malin och jag var i samma mammagrupp är tjejerna var nyfödda, sen red tjejerna i samma ridgrupp på ridskolan och på den vägen är det. Gubben och Uffe tog en öl och Malin och jag pratade... Människor som betyder något för en saknas vid frånvaro.

Imorgon skall stenplattor köras, tvi men fint blir det.

I helgen ska vi ut med pappa på äventyr och han ska också komma hit till Enebäck. Vi har ju byggt en altan på 70 kvadrat för pappa ska kunna rulla runt. Bara han inte kör över kanten för fin wiskey ska det bjudas på.

Abbe är just nu odräglig mot mig och Fiffilura sedan Myra blev opererad är flocken lite vilsen. Bara Myra är på benen så kommer han få veta hut igen.

Sitter just nu på altanen med ett glas vin. Vinet heter Tanja så nu vet ni varför jag köpte det. Om det var gott, jag måste väl säga ja...

Kram tills vi ses!

Av Cecilia Spånbo - 26 juli 2013 01:06

Har varit hos vänner som lyssnat och baxnat... Även de ser detta som tragedi, kanske inte är så konstigt...

Idag har jag jobbat då ett barn behövde min hjälp. När barn behöver mig tänker jag inte semester, de måste veta att det finns trygga vuxna, alltid, runt dom.

Det här med vuxenansvar... Vi formar vår framtid. Vad är det som gör att vuxenvärlden backar? Jag tänker på en gång när jag åkte buss, händer inte ofta men men... Två grabbar i 15 års åldern tar fram en spritpenna och börjar kladda på sätena framför. Alla ser men ingen gör något. När jag går fram får jag pennan och jag gör klart att deras beteende inte är okej. Jag går fram till busschauffören och berättar vad som hänt. När vi når busstationen får grabbarna snällt tvätta bort det de kladdat. Onda ögat på mig naturligtvis men än idag har de inte sökt upp mig:). Det jag menar med detta är vad är det för rädsla som gör att vi inte ser? Jag har jobbat med ungdomar som ansetts hotfulla, aggressiva och kriminella. Jag har aldrig känt mig hotad. Ömsesidig respekt och ett vuxenpondus fixar det mesta. Klaga inte om du inte själv vågar förändra! De ungdomar som inte orkar eller har förmågan måste få all hjälp som går. De svåraste är de som inte vill, kanske är det de gubben får ta. Kanske kan vi inte hjälpa alla men någon är allt värt. Backa inte, du är vuxen!

Tills vi ses ha det gott!

Av Cecilia Spånbo - 24 juli 2013 20:25

Ibland blir det jag gör fort och fel. Sån är jag men men

Jag hagarna precis satt mig ner. Städade hela förmiddagen inomhus. Nått jag funderat på är hur det kan bli skitigtoch rörigt inne när vi på sommaren lever ute? Vi bor på vår altan just nu och jag är för det mesta i stallet eller i nån hage. Hur kan det bli röra inne? Hundarna är ute från 8-20. De till och med äter frukost ute.

När Ylva kom tänkte jag vattna ridhuset men avstod då vi har egen brunn. I och för sig har den aldrig sinat peppar peppar men dumt att utmana ödet. Bättre hästarna har vatten och vi. Det rids inte så mycket inomhus nu på sommaren. Dotra har ridit två dagar ut på Tanja och hon är super trött vår lilla drottning.

Hur som när Ylva kom tog vi in alla hästar, klart man tar in alla när det är hett och bromsarna är som värst. Alla hästar som och sov i sina boxar ett par timmar medan jag och Ylva började lägga plattor. Satan vilket jobb att få det plant och rakt. Klarar inte av jobb som måste göras sakta. Halva gången är klar och alla stenar vi hade hemma är på plats. Jag blev supernöjd. Inte blev det helt perfekt men det är vi som gjort det och det är ett stallgolv. Det ska läggas lika mycket till och sedan ska det fogas med sand och på en del ställen ska det vara betong.


Gubben har haft två tuffa dagar och idag har han mest varit på möten... Hoppas han har tid att hjälpa mig imorgon med en del saker.

Elin var här och red ut på Dukkie. Så,himla kul när ägarna till de hästar jag haft här kan känna sig trygga och använda sin häst till vad de vill. Det är ju tanken. Det är bestämt att Dukkie åker hem 3:dje augusti. Känns alltid när hästarna åker. Valle var samma sak förra sommaren. Man har under en period lagt planering och sin själ i något som plötsligt är borta... Man fäster sig vid de underbara liven också även om jag haft hästar som varit omöjliga från början så blir de speciella i hjärtat.

Lägger ut en bild på Enebäcks Ylva för ni ska se hur hon ser ut. Hon är tillsalu OM rätt hem hör av sig. Kortet är taget en varm sommardag när hon precis kommit ur trailern men visst är hon tilltalande...

Kram tills vi ses

Av Cecilia Spånbo - 24 juli 2013 20:06

Ylva kom vid

Av Cecilia Spånbo - 24 juli 2013 10:53

Ja vilket härligt väder vi har. Det är bara det att jag har svårt att njuta av det då det är mycket att göra hela tiden. Så är det att bo på gård. Kanske gör jag lite mer men det är kul också.

Myra är hur pigg som helst. Är svårt att ha henne still och hon får vara i koppel, något hon hatar. Hon har alltid varit lös.

Jag har mycket lång semester. Det är både på ont och gott. Det bästa är att jag den dagen det är dags att börja jobba har längtat ett par dagar. Jag har mitt drömjobb och det var värt studielånet tusen gånger om.

Liten är filmad och film skickad. Har henne på annons. Hon är en welsh part breed, sto, tvååring med kanonpsyke. Hade tänkt ha henne kvar ett år och rida in och sälja. Hade varit ett kul projekt men det är det här med tid. Skulle hon bli kvar är det ingen katastrof. Hon blir liten häst alternativt maxad D- ponny. Vi får se, har inte lagt massor av energi på att sälja så vi får se. Riktigt snygg är hon och det är inte ofta en tvååring är det.

Gubben letar bin. Han har fixat bikupor men saknar hyresgäster. Har någon av er kontakter eller vill hjälpa oss så snälla hör av er. Skulle vara kul med 30 000 djur till. De skulle vårdas med kärlek.

Vi ses och hörs life is like a box of...

Kram
En bild på drottningen i Enebäck, dock inget bi:)

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Omröstning

Klipper du din häst?
 JA
 NEJ

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5 6 7
8
9
10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20 21
22 23 24
25
26 27 28
29 30 31
<<< Juli 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards