Klart jag är orolig och det är orsaken till att jag inte bloggat. Pappa ska dras ännu en gång i detta. Förstår inte hur hen kan tillåta det. Det är vår far. Är han inte värd mer än pengar? Han är gammal och min oro ligger i vad hon nu försatt han i och jag är helt hjälplös, jag kan inte skydda honom. Min älskade pappa. Jag älskar honom så det gör ont i kroppen. Han och jag har alltid varit ett. Han är den som gjort mig trygg och alltid funnits för mig. Nu kan jag bara se på när de drar han genom skiten. Önskar jag kunde göra något. Älskar dig pappa...

En annan oro är vår katt Skorpan som gav hundarna en fight och sen försvunnit. Mina djur är mina barn. Klart hundarna ger sig på han när han beter sig som en Rocky Balboa. Herren Gud! Nu har han inte varit hemma på två nätter. Jag ropar och ropar men inte kommer han. Han brukar ligga i soffan och mysa på kvällarna och sova på min kudde under nätterna. Igår morse tog fan tag i han och klart det blev bråk mellan katt och hundlägret. Hundarna har fina rivmärken runt ögon och mun. Johan var som tur hemma och fick isär dom. Skorpan sprang iväg efter bråket, verkade vara helt ok men man vet aldrig. För satan kom hem...

Skönt med ridhus nu när regnet öser ner. I våra hagar ser det ut som sandlådor med vatten i. Kom på att vi har för mycket sand i. Det är så att hästarna får sand över hovarna inte mer men när de går runt skvätter vattnet överallt. Försöker spola ben med måtta. Blöta gör att mugg och svamp växer till. Borstar man av benen vid ingång är de faktiskt fina på morgonen. Sand är okej, rödlera är det definitivt inte. Ser hästar i hagar där det riktigt suger fast i benen när de går. Det tror inte jag kan vara bra.

Hope rids och Tanja vilar. Hon får borst och mys men ingen ridning. Skönt för både ponny och ryttare att hitta motivation igen.

Imorgon ska pappersarbete göras. Hatar det? Först en loppis sen blir det stall innan vi åker till vänner. Hoppas hitta ett väggvitrinskåp som jag kan göra om på loppisen?? Kan bli riktigt kul.

Kram

Idag är en sån där dag när energin inte finns. November har jag röstat för många år nu att den ska tas bort ur almanackan.Går man ut får man ett härligt lerigt våt varmt omslag runt hela kroppen, solen finns inte och syns inte. GRÅ GRÅ GRÅ

Hundpromenaderna slutar med dusch för samtliga tre då de mer ser ut att ha besökt ett spa med lerinpackning. Brrr! Hur tänkte han där uppe egentligen?

Sitter med papper och bokföring idag. Jag har ordning för det är inget stort företag. Jag är glad att vi betalar skatt och inte kör svart som jag tror att det finns stall som gör. Jag bidrar ju på så vis till välfärden osv. Bara att det är sjukt tråkigt...

Igår var pappa på hockey och mms kom från Ulf vilket gör att jag mår gott att se pappa med sina gubbar. Idag blir det äventyr här. Vi har en grillplats som Johan byggt en bit upp på vår mark. Hur tusan ska vi få dit han? Det måste lösas då en lägereld, kaffekopp och skogen gör livet så gott.

Idag har vi också stallmöte. Det är roliga möten. Jan och Linda skulle kunna ha möten varje vecka tror jag. Det blir fika oc prat. Vi jobbar lösningsfokuserat. Hitta lösningar på de problem som kommer upp. Ingen skitkasning! Gött!

Ibland får jag frågan, varför har du inackorderingar? Svaret är enkelt, för jag har de bästa!

Om jag stod själv med mina fyra kusar skulle hagarna inte slitas hårt, jag skulle ha större frihet att bestämma när, var och hur foder skulle ges, jag skulle inte behöva lägga massa tid på att hela tiden hålla efter eller ta fodringar som tar tid. Jag menar fyra hästar VS 10 är skillnad. Jag skulle inte behöva mocka ridhus efter andra osv men vet ni? Jag vill inte vara ensam:)

Nä pappren väntar... Dags att ta tag! KRAM

Två gånger om året är det megastor loppis här och eftersom jag fastnat i loppisträsket åkte jag och bästa Malin dit. Massor av folk och mest kläder såldes. Jag kan inte köpa kläder så där. Jag vet inte, jag ärver gärna men då vet jag vem som haft dom på sig. Skor går fetbort. Har fotfobi, finns det något äckligare? Hur som Malin och jag strosade runt och ett ljusfat- enormt inhandlades. Gamla julgransljushållare kom i min ägo och en trasmatta som var fräsch ligger nu undr köksbordet. Skulle kanske velat ha en blårandig kom jag på nu men attan vad skönt att sitta med varmt på golvet i vinter och inta frukost.

Mötte den där ingen personen. Visade Malin vem hen var... Feg, ingen ögonkontakt trots att jag bad om det och jag ställde mig så jag inte skulle missas. Fega människor är det värsta jag vet, skäms tror jag inte hen gör trots allt hens habegär ställt till med. Vet inte varför men minnet av en kvarting Explorer dyker upp i minnet. Jag ÄR inte feg....det är jag otroligt stolt över. Jag stod rakryggad medan hen flackade efter en flyktväg. Kanske därför jag är uppåt idag?

Pappa är på hockey med svärfar och Ulf. Världens bästa Ulf. Pappa gillar honom skarpt! Skönt är att jag slipper gå på hockey, tre år har jag gått för att pappa skulle få gå. Nu går pappa med sina vänner. Blir varm. Har en fundering, om man har ett socialt handikapp så som ex afasi så har man rätt till LSS assistent. Har jag fattat rätt? I så fall är det nästa sak jag ska ta tag i. Pappa har Göran som kommer på tisdagar. Han jobbar i kommunen och är gammal arbetskompis till pappa. Tyvärr är det bara en dag i veckan. Pappas livskvalité skulle höjas om det blev någon han gillar lite oftare. Bara slippa vara ensam. Imorgon blir det äventyrsresa för han med oss i Enebäck igen.

Hästarna i stallet trappas ner. Tanja vilas från imorgon och Millis med. Tjejerna får tid att få sug på ridning igen och ponnysarna får mys och vila.
Pims papper ska skickas in sen har Melwas en registrerad avkomma. Häftigt.

Sadelkammarskurning är igång. Jag kastar och röjer. Sen torkar jag väggar och dammar hyllor. Gör det i maj-juni och innan jul. Det blir bra och jag tycker att det är en förutsättning för hästglädje att alla har sina saker på sin plats. Mindre irritation och snyggt är det.

Mitt skåp i köket är klart vitt med rostapet inuti. Belysning ovanpå. Jag älskar att greja

Må alla änglar vara med er, min ängel är det... Kram

Hur jag mår. Min livssyn är att det jag inte kan påverka lägger jag ingen medveten energi på. Jag kan inte förändra vädret, jag kan inte hjälpa de som inte själva vill ha hjälp osv.
Jag hittar alltid positiva effekter av en negativ situation, jag är totalt orädd för konflikter. Jag tror på oliktänkande skapar utveckling.

Men omedvetet har jag nu i några år mått superdåligt. Det handlar om sorg. De år jag skulle ha haft med pappa är borta. De kommer inte tillbaka... Inte hur jag än försöker kommer de till mig igen. En ännu större sorg är att det är min föredetta syster och annan släkt som tagit det ifrån mig med huvudmotivet pengar. Pengar!? Om pappa dör fattig är jag lycklig för då han haft det bra... Några av de som har ha begär i detta har jag strukit direkt. Har relationer jag funderat på, älskar dessa människor men orkar jag med att hitta tillbaka? Vet inte vet inte. Det skulle innebära att jag mister dom med. Ännu en sorg. Sorg är ett vidrigt ord för det går inte att utvecklas med, det är tärande, outvecklande och tidskrävande. Bara för att allt verkar gå vår väg och bara för att det bevisas att jag och min man aldrig under några omständigheter stulit pengar av min far finns sorgen kvar. Det här är livsfrågor, som för alltid kommer finnas. Genom sorg kan också hat födas. Jag har aldrig hatat en människa, jag kan inte. Jag gör något än värre jag gör dom till intet.

Jag skrev eftersom jag just nu grejar, bygger och allt verkar som vanligt. Det finns ett medvetet och ett omedvetet. Jag tror det omedvetna är vår själ. I den fylls karma och en del personers själar är svarta, jag vet åtminstone två.

När det är så här tungt ringer jag pappa så det är vad jag ska göra nu. Kram

Jopp, höstlov heter det. Jag är ändå uppe med tuppen. Inväntar hovslagaren... Veterinären ska oxå komma och pass ska fixas till Pims.

Blir en hästig dag! Imorgon ska jag röja sadelkammaren. Uppmaning till alla mina vänner. Se till att dina saker är på rätt plats... Allt ska vara i skåpen... Annars fixar jag det åt dig?

Kram

Snälla ge mig frid. Ge mig ett besked om nedläggning!
Klart inte allt är över. Min familj väntar, väntar och väntar är detta Sverige? Hellre piskrapp än väntan, det är tortyr och jag kan säga att värre än den här väntan har det inte varit under alla tre år. Jag mår otroligt bra tack vare alla kramar, alla som stöttar.

Livet måste gå vidare.

Väntar...

Min energi är tillbaka. Jag mår så bra! Toppen jobb, toppen kollegor och framförallt alla dessa barn. De barn som binder mig i känslan är dessa kämpande barn. Barn som kämpar med livet. Kanske för att jag själv gjorde det. En kollega sa: du gör det så naturligt. Kanske är det för att jag kämpat själv. Jag är ett maskrosbarn som vattnats av min mor och far. Med kärlek och styrka.

Min familj är min styrka, mitt Enebäck mitt paradis. Jag mår bra.

Det positiva jag skriver om är att MIN millimani kommer hem 1 april. Jag har saknat i sååå många år. Hon kommer hem! Älskade Milli. Finns ingen som hon. Hon är född hos oss. Jag var höggravid när hon föddes så hon blev otroligt viktig i mitt liv. Förvisningen hon vann som bästa sto. 9-9 och bästa sto på treårs och kvalit'e. Debuten i 90 cm där jag kände att hon var extremt bra. Jag grät flera dagar när jag skickade iväg henne. Det var det bästa för henne. Jag hade en bebis och byggde för fullt. Tiden fanns inte. Idag har hon gått 150 med placering. Det jag kan ge henne är ett gott hem med ett lugnare tempo, en tid som mamma innan hon blir Dotras läromästare. Jag har fått höga bud för henne men Johan har hela tiden förstått vilken kärlek jag känt och gått med på att behålla henne. Nu pratar vi långt över
500 000kr. Nej jag har det ok ekonomiskt och jag älskar hästen. Hon är inte tillsalu hon ska hem och stanna hos mig, bara mig. Aldrig att hon flyttar igen, aldrig.

Jag känner samma med Melwas men han är en annan sak. Han är hingst och han behöver stimulans. Han behöver duktiga människor och Carmen är proffsig vill jag lova. Har man en riktigt duktig hingst ska han få komma till de bästa. Melwas är min buspojke med en extrem potential. Domaren i hoppning på testet log och sa du visste att han var så här bra va? Jo det visste jag. Nu är han på rätt ställe! Ambitiösa människor, duktiga och hästälskare. Han har det bra mycket bättre där än här. Han saknar mig nog inte ens, även om jag följer honom i tanken.

En bisak av att Milli kommer hem är att Pims måste säljas. Tråkigt för det är Melwas förstfödda. Hon har extrem gång och hoppar som en katt. Hade varit otroligt roligt att visa henne. Nu ska vi se hur jag planerar men som det ser ut nu måste Hope eller Pims bort och jag har nog bestämt mig.

Idag har jag dammsugit. Är jag den enda människan på denna jord som tycker det är kul? Jag tänker så bra när jag dammsuger. Prova själv...

Att vara polisfru är inte kul. Man är allt som oftast ensam både fredag och lördag. Kan lova att det inte blir fler barn;) hur skulle det gå till? Klart jag tröttnar ibland och skulle jag inte älska den där gubben så enormt så skulle jag nog ge upp. Förra året hade vi fyra, fyra helger tillsammans. Trist men sant. Så länge jag älskar så fungerar det, och jag älskar, älskar så enormt.

Har börjat bygga nya hyllor till köksfönstret. Målat vitt, klätt med spets... Blir bra! Älskar gardiner men med två hyllor blir det ont om plats för en enda tygbit.

Mitt liv idag! Kram