Den tanken fick jag idag när jag läste om en stallägare som fått skitsnack kastat mot sig av tidigare inhyrningar. Jag struntar blankt i vem som sagt vad eller hur för det har jag ingen aning om MEN...

Tänk om vi alla stallägare en dag så nä tack till alla inackorderingar. Vad skulle hända då? Var skulle du som inte bor som vi ha din häst?

Jag lovar och intygar att jag går inte ett öre plus på mina inhyrningar utan ser det som en förmån att få ha trevliga förstående hyresgäster hos mig. Mitt syfte med inhyrningar är socialt gott umgänge, gemensamma arbetsinsatser, samt trevlig stämning. Jag betalar dessutom massor av moms och bidrar till välfärdssamhället på min hobby. MEN om vi stallägare blir trötta på att du tar dig rätten att sprida skit om våra stall och hem, skulle du kunna ha häst då?

Många av er hyresgäster är kända hos många av oss stallägare och de som flyttar med käften full av skit får inte bästa referenserna vill jag lova. Jag är ytterst noga med vilka som får stå hos mig i mitt hem. Jag kollar upp och frågar andra stallägare. Jag skiter fullständigt i om du har dyraste hästen, värsta utrustningen om du inte kan acceptera mig som bas i mitt eget stall.

Oftast saknar dessa hyresgäster dessutom allt vad social kompetens kan heta. Ni som står hos mig idag och ni som har flyttat som jag saknar ska veta att ni är och har varit guld värda. Jag har aldrig fått skit efter att någon flyttat, tvärtom.

Passar du inte hos mig kommer du inte in som hyresgäst! Inte tvärtom, du har inget val om att ställa eller inte ställa din häst hos mig. Det är alla vi stallägare som bestämmer. Skönt vore om ni som beter er så här kunde bli lite självkritiska. Hur fungerar du med andra, vad kan du bidra med för att skapa ett stall med hästglädje? Se dig själv!

Jag vet inte vem eller vilka som betett sig mot tjejen på FB men vuxna människor ska det föreställa. Jag blev så ledsen för hennes skull. Hon liksom jag är säkert mycket stolt över sitt stall och gör utifrån sina ekonomiska ramar det bästa. Ingen vill dock betala högre hyra för förbättringar i form av hagslitage etc. Eller? Det ska bara ske.

Som slut ord vill jag säga, tack till alla som förgyllt och förgyller mina dagar i mitt stall. Ni har fattat vad det handlar om och jag vill inte mista någon av er. Kram till dig tjejen, jag förstår att det känns tufft. Det handlaren ditt mest privata, ditt hem. Och sist men inte minst tänk om alla vi stallägare... Ja ni fattar eller?

Kram

Dikten under är till alla stallägare med fel hyresgäster. Jag är lyckligt lottad

1. Alla Goa jag träffade i stallet idag. Fullt ös var det före lunch. Dessutom fick vi julklappar av fam Olsson. En stooor salami till Johan. Hans syn vid öppnandet,hehe. Trodde han skulle börja dregla. Jag fick choklad i en fin påse med ett tomtehjärta som nu pryder mitt hem.

2. Sången i bilen hem från Örebro tillsammans med dotra. " Tänd ett ljus och låt det brinna..." Underbara unge. Så stor och jag är stolt då hon och hennes kompis skänkte pengar till UNISEF. Hon har ingen stor ekonomi men hon gav det hon kunde. Älskade unge.

3. Mina hundar som gör mig trygg och ligger här nu och snarkar. Fiffilura är lite dålig i magen efter att ha ätit ostbågar så hon fiser snyggare som absolut luktar död. De vill bara ge o ge o ge kärlek. Samtidigt som de skulle ha ihjäl någon som var här i oärligt syfte.

Att förhålla sig till är att käre åklagare behöver fundera över jul o nyår innan beslut tas. Ingen julklapp därifrån i år. Bara att invänta. Ska fixa lite inför ev kommande krig men förhåller mig mest. Det som gör mig mest ledsen är när folk som känt min far kort tid tror sig veta vad han vill. Men jag förhåller mig:)

Jag ska ändra perspektiv. Hitta nya saker att fokusera på. Acceptera att saker är som de är.

Ni kommer också få följa en ny tjej i bloggen, nu jävlar ska jag vända

Kram

Om bara för en dag

Fick besked idag om beslut ska tas innan 20 december. Oro oro, kanske min bästa julklapp någonsin eller få ny kraft, Gud vet var och kriga ett tag till.

Jag är inte hel... På jobbet är enda stället jag är fullt sysselsatt och jag blir professionell i min roll.

Hemma är jag inte hel, aldrig. Rastlös och nere. Långt nere. I stallet mår jag bra. Har alltid mått så bra i hästars närhet. Djur har alltid varit min källa till kärlek. De överger en aldrig hur du än är. Myra finns nära mig mycket nära.

Blir en tuff period nu sen får vi se hur allt slutar

Tungt nu... Inte bara med pappa utan andra tankar om framtiden.

Den har varit bra. Pappa ville jag inte ha ut i en färdtjänstbuss i snöovädret så vi tar ett nytt äventyr nästa vecka. Han var på hockey igår så ute på äventyr har han varit?

Det finns en familj som jag skulle vilja önska fick vinna 80 miljoner på lotto. Det är Malin och Ulf. Framförallt har Ulf stöttat mig i det här med pappa. De dagar allt känns hopplöst kan det komma ett mms med en bild på pappa i nya kläder eller med gott vin i ett glas. Det har gått så långt att jag inte får gå med dom på hockey. De där två drar iväg själva. Ulf är en människa som det inte finns mer än en på miljonen. Kravlös, engagerad och med ett hjärta av guld. Ulf är en människa med mod, mod att göra det han anser rätt. Ulf har själv smärtor i kroppen men ändå finns han där när allt är för djävligt. Finns inget jag kan göra mer än att säga tack och hela din familj ska veta att vi finns för er oavsett vad det är. Att Malin är hans fru gör inte familjen sämre. Alltid en kram alltid ett leende. Hon är så himla härlig och har blivit en av mina allra bästa vänner. Jag är så lyckligt lottad.

Vi var hos Ylva idag i hennes pepparkakshus. Lite finns att göra än så söndag nästa vecka blir det städning och lite fix där. Ska bli så skönt att få ge någonannan stöd. Att få ge av sina krafter för att någon ska få det bättre tror jag på.

Dotra har lite ledigt men börjar känna suget nu för ridningen igen. Precis det som var syftet. Tanja har fått julgrimma och ett nytt täcke ska slås in. Gubben tyckte jag skulle ta ut täcket i stallet men det kan jag ju inte. Hon kan ju se... Haha man blir aldrig vuxen. Tomten sitter i Tanjas box, det har dotra fixat.

Tänkte precis ta bort Hope annons men då mailade en intressant person. Vi får se. Jag har svarat på mailet men vet att det fortfarande är långt till försäljning.

Melwas ser jag på filmer och bilder från Fölseryd och det gör mig varm. De gör det för honom jag aldrig kunnat ge han just nu. Han är på rätt plats.

Ibland undrar jag, jag jobbar i skolan och följer forskning och undersökningar. PISA är den senaste. Urusla resultat! Beror det bara på skolan. Var på föräldramöte och det fanns föräldrar som tyckte det var skönt med så lite läxor som möjligt och skulle läxor ges skulle skolan göra dom med ungarna. What? Dotra hade förmånen att ha läxor under 4-6 och har lärt sig ansvaret att göra dom. Det blir bråk säger föräldrar. Ja men då tror jag inte man är den som bestämmer i andra lägen heller. Ungarna behöver tiden att träna. Zlatan trixande timmar utanför fotbollsträningen. Sen ska läxor vara genomtänkta och ge mer träning! Det finns tusen fler saker som ungarna hellre gör än läxor. Och det finns flera tusen saker som gör att våra resultat försämras i skolan dock undrar jag när kunskapsinhämtning blev ett straff. Ett måste jo men inget straff...

Kram till er alla!

Jo jag har bra dagar faktiskt. Ganska många nu. Hoppas jag får tillbaka glädjen som jag hade innan allt hände.

Igår åkte dotra och bakade pepparkakor hos farmor. Gubben och jag spenderade kvällen ensamma. Han bjöd på god mat. Rotfruktsgratäng, kött och vin. Mums och lyx! Efter det blev det efterrätt. Kanongod glass. Kvällen avslutades med ost och kex. Så mysigt. Ja det blev vin till det andra också. Idag hade jag sovmorgon men som vanligt vaknade jag tidigt och vid 10 var hela huset dammsuget.

Vi planerar en resa i vår. Tänk att ha drömmar att prata om. Det är liksom det som är Det.

Det är så skönt att slappna av ibland att bara vara. Det kunde jag förut men under några år har oron för pappa liksom jagat mig.

Nä har inte tid att sitta här. Måste fixa gångjärn, skura toaletten och mysa med Myra??

Jag har svårt att vänta men satan vad jag får vänta på det. Jag vill vill vill nu berätta. Varför vänta?