Så kände jag imorse när jag skulle upp och fodra och regnet slog mot fönstret. Jag har fodrat men kända att de stackars hästarna får stå inne och komma ut lite senare. Jävla regn! Orkar inte vara positiv...

Idag ska jag fixa med en hage ihop med bästisen Malin. Det är grus i ingången till hagen och skog i hagen så den är fin i jämförelse med andra hagar men tråden börjar dala. Hatar hagar som inte är fit for... Jag ska börja åka till jobbet på tisdag så då ska det vara klart. Hope ska ridas idag. Hon kommer nog ha spring i benen för hon är nyklippt och vilat två dagar. Dotra och polarn ska också rida... Det blir en dag i stallet innan jag ska skura av Enebäck. Flera gånger om dagen springer tolv tassar in och ut igenom dörren och med det här vädret blir det tassavtryck i hela huset hur mycket jag än torkar av hundarna.

Igår morse blev jag inte klok på Liten, en av våra unghästar. Hon skulle ut och hon står i en av våra två uteboxar. Hon vänder upp rumpan åt mig när hon ska ut. Det har aldrig hänt, då går jag in och hon kastar sig handlöst rakt in i vattenhinken innan hon ser att dörren är öppen och hon kastar sig ut. Efter 40 minuter står hon äntligen i Tanjas box. Inte heller då får jag ta henne. Jag pratar och gullar och klappar och får tillslut på grimman. Då följer hon med till hagen hur snällt som helst. Idag när hon fick mat precis lika skeptisk... Vad har hänt? Hon kan ha bråttom ut men aldrig varit hysterisk vid utsläpp.... Jaja får se hur det går idag, de ska få komma ut men senare när regnet avtagit.

Idag skrev jag superopersonligt vilket jag inte vill. Jag vill inte lösenordsskydda inlägg. Läs och dra inga egna slutsatser i fortsättningen så kommer jag åter berätta om mitt liv och mina beslut. Jag vill att genom min resa kanske stärka någonannan.

Ha det gott i regnet och kram

Så är det. Förra inlägget fick jag ta bort då många drog egna slutsatser att det var Johan och mig det handlade om. Att det var Johan jag skulle lämna. Jisses, lägger inte ut sånt en blogg och jag stannar här hos Johan där jag hör hemma. Nej det handlade inte om honom och mig....
Tolka inte egna slutsatser och gör dom till sanningar!

Gillade den här bilden för den är så sann...

Började ungefär som alla andar lyxmornar... Upp och fodra, kaffe innan hästutsläpp däremellan hundar med rastning och käk. Nu har jag kommit in. Skulle väcka dotra och tremänningen klockan 10 för de skulle ut och rida. Jag hörde dom efter 02.00 tisslande inatt så de var som döda sillar imorse och antog lösningen med eftermiddagsridning direkt. Får se när jag ser till dom.

Inatt hade jag otroligt svårt att sova. Tankarna på mamma och pappa virvlade upp i skallen. Tänk om tänk om... Jag har otrolig ångest över att jag inte tog hand om mamma mer då pappa blev sjuk. Tyvärr slutade det i magsår i november för min del... I januari gick mamma bort. Det är en tung period jag ska igenom nu. Alla säger att det bli bättre med åren men icke. Om allt varit normalt vid hennes bortgång hade det kanske varit lättare. Jag känner bara en otrolig skuld och skam. Att vara dotter till en så underbar mamma som gett mig allt i 35 år skulle inte slutat som det gjorde.

Jag märker också något hos mig själv jag inte känner igen den här perioden, misstänksamhet mot allt och alla. Jag är så rädd att bli sårad att jag liksom slår hellre först. Säkert något jag får leva med. Så här börjar alla nya år för mig.

2014 blir året allt tar slut. Ska bli så skönt. Vad som händer efter det vet jag inte men energin kommer inte gå åt till den här taikonhistorien. Jag kommer vara fri att gå vidare, fri att hitta nya mål. Må gudarna vara nådiga så pappa stannar hos mig länge. Nu börjar snart vårt nya liv... Jag måste ta tag i saker jag är osäker på men inte orkat med, jag måste fråga mig själv vad jag vill, önskar och drömmer. Må dagarna i januari passera fort och att jag får ett gott nytt liv från 2014